Vandringsleder

Kanotleder

Cykelleder

Ledmarkeringar / För ytterligare upplysningar / Viktigt att tänka på

Länstrafikens turlista

Etapplängd 14 km

Etappmål Gråmon

Gråmon ligger ca 3 km in efter den enskilda vägen mellan Bosjön och Mosshult med avfart från allmänna vägen Askersund-Tiveds kyrka vid Fagertärnvägens anslutning.

Här finns inga övernattningsmöjligheter förutom vindskyddet.

Bomberget, ca 2,5 km norr om Gråmon erbjuder övernattning inomhus för mindre grupper. Se etappblad 15. Vägvisning finns från leden.

För upplysningar kontakta 0584-520 36.

Rastplats med vindskydd, eldstad, sopställ och toalett finns vid en vik av Bosjön ca 5 km söder om Gråmon.

Tillbaks till toppen

Till Stig Lövborgs hemsida / Till Natur och Fåglar / Till vandringsleder / Till klickbar karta över reservat i Örebro län

Gråmon är namnet på ett gammalt torp intill Grytsjön av vilket återstår enbart grundstenarna. Vid eller i närheten av Gråmon anses munkarna ha haft sin rast- och övernattningsplats på vandringarna mellan Ramundeboda kloster och Olshammar som genom sitt läge vid Vättern var utgångspunkt för längre resor.

Minnet av munkarnas vandringar hålls nu levande genom den vandringsled "Munkastigen" som i huvudsak följer den väg man tror munkarna tog. Bergslagsleden och Munkastigen har delvis samma sträckning innan den sistnämnda svänger av mot Olshammar ca 4 km söder om Gråmon.

Ca 2 km söder om Gråmon finns en återvändsled på 400 m som ta dig fram till en av de finaste jättegrytor som finns i Tiveden. Grytan upptäcktes i mitten av 1960-talet då man fällt en gran som rotat sig i själva grytan.

Vid Bosjön går leden uppe på krönet av en mindre grusås som kallas Getaryggen. Som alla rullstensåsar är den bildad av en isälv vid kanten av inlandsisen. I motsats till lägre liggande åsar är denna avlagrad ovanför havsytan och har därför inte utsatts för vågornas nedbrytande krafter. Den har därför behållit mycket av den vassa rygg och de branta sidor den fick när den bildades. Getaryggen är skyddad som naturreservat sedan 1957.

Tillbaks till toppen

Till Stig Lövborgs hemsida / Till Natur och Fåglar / Till vandringsleder / Till klickbar karta över reservat i Örebro län

Söder om restplatsen går leden nära gården Alebacken. Den går här genom en betad blandskog. Skogsbete har fram mot mitten av 1900-talet varit vanligt förekommande i hela landet. Skogsbetet medförde att skogen hade en helt annan karaktär och var öppnare än dagens skogar. Lägg märke till hur mycket öppna gläntor det finns i den betade skogen och jämför med omgivande skog.

Leden går runt Ykullens by i utkanten av de odlade markerna med inblickar mot bebyggelsen som ligger högst upp på höjderna. Den är en typisk men för Tiveden ovanligt stor jordbruksby. Dess ursprung finner man i den finska kolonisation som i början av 1600-talet blev resultatet av kungamaktens skattelättnader i Tivedskogarna. Bosättningarna präglas av att åkrar och bebyggelse ligger högt på sluttningarna i de mest frostfria lägena.

En del av bebyggelsen i Ykullen är av hög ålder, bl a den smedja och de lador i utkanten av byn som leden passerar.

Tillbaks till toppen

Till Stig Lövborgs hemsida / Till Natur och Fåglar / Till vandringsleder / Till klickbar karta över reservat i Örebro län

Där leden passerar väster om Ykullen ser man en sjö djupt under leden. I sjön syns något som kan uppfattas som flytande öar och som bildar ett ringformat mönster.

Som flertalet andra större sjöar i Tiveden är Mövattnet uppdämt för att tjäna som vattenmagasin för de kvarnar och sågar som utnyttjat vattenkraften längre ned i systemet. När en skogssjö däms upp är det vanligt att torven vid sanka stränder och i överdämda mossar flyter upp och bildar flytande öar där t o m träd kan växa. Det som syns ute i Mövattnet är sådana flytande öar.

Mellan byarna Ykullen och Kråkvattnet går leden genom en nästan ren barrskog på den gamla hästkörvägen mellan byarna. Vägen korsar här flera skogsskiften tillhörande gårdarna i de båda byarna. Varje gräns har varit försedd med gärdesgård för att stänga in betesdjuren. Av gärdesgårdarna finns inget kvar, men den uppmärksamme vandraren kan se grindstolpar av sten och grindhakar som finns inborrade i gamla träd efter körvägen.

Resterna av hägnaderna ger en viss uppfattning om hur viktigt skogsbetet varit även i den kargaste barrskogsnatur där nu inga spår av betet kan anas i vegetationen.

Tillbaks till toppen

Dessa delar av Tiveden har en gång varit förhållandevis tätt befolkade. När människorna skulle söka sig fram till bygden, i detta fall Tiveds kyrkby, fick det ske på stigar genom den oländiga terrängen. Dessa stigar som ofta kallas kyrkstigar är ofta mycket gamla och har underhållits och förbättrats t ex genom spångning över myrarna.

Över Porsängsmossen närmast öster om Tivedstorp följer Bergslagsleden en sådan gammal kyrkstig. Under och vid sidan om den nya spång som lagts ut för leden finns resterna av den gamla kyrkstigsspångningen. Sådana gamla spångar gjordes av längsgående trädstammar som lades ned helt i torven för att inte komma i kontakt med luften vilket medförde att verket inte ruttnade.

Byn Tivedstorp är en av de många typiska jordbruksbyarna i Tiveden från finnkolonisationens tid. Först omkring 1960 fick byn farbar väg.

Strax norr om byn där leden kommer ut på en körväg ligger Tivedstorps missionshus. Det är uppfört redan 1880, men är mycket välbevarat såväl ut- som invändigt. Även i övrigt finns en del äldre bebyggelse i byn, men observera att de svarta knutarna och fönsterfodren på äldre hus är en sentida modenyck.

Tillbaks till toppen

2006-11-18

Webbmaster / home1.swipnet.se/~w-12577/gramon.htm