|
|
Mariedammleden |
|
| Stig
Lövborg ´s hemsida
|
Vandringsled i lätt kuperad terräng, 5 eller 9 km
Två stenåldersgravar / Solberga gård / Tjärdal
/ Pestgravar / Solberga
äng / Runsala ravin /
2. Om du önskar vandra den kortare delen av leden (5 km), vik av från leden västerut när du kommer fram till vägen. Följ vägen till den korsar vandringsleden igen och fortsätt denna. 3. Solberga gård, bland den äldsta bebyggelsen i trakten. 4. Tjärdal 5. Pestgravar Sluttningen nedanför Solberga gård har sedan gammalt nyttjats som kreatursbete. Detta har i förening med ett tunt men näringsrikt jordtäcke och ett rörligt grundvatten skapat en vacker äng med glest stående ask och nyponbuskar. På ängen finns många sällsynta örter som vårlök, solvända, backklöver, vårfingerört, klase- och sommarfibbla, knöl- och backsmörblomma. Från ängens övre del har man utsikt över skogsbygden. Rastplats med bord och bänk. Ravinen börjar i norr med en kittelformad dal. Mot söder trängs den ihop av avsatser. Den har möjligen bildats av en småltvattenström under istidens slutskede. I ravinen finns många sällsynta växter. På ravinens botten trivs ovanliga växter och örter som strutbräken, trolldruva, lungört, vårört och myskmadra. 8. Runsala ek Runsala ek är flera hundra år gammal med en omkrets på 540 cm. Rastplats med bord och bänk. 9. Runsala gård, i bruk in på 1920-talet 10. L:a Runsala torp under Runsala gård 11. Torrgruvorna Torgruvorna är gruvor i olika nivåer för att lätt få bort vatten. Dessa innehöll mycket svavel och för att få god smälta krävdes stor tilsats av limsten och kalk. Den djupaste gruvan inom fältet är Janagruvan. Vid torrgruvorna går leden fram över en kavelbro. Kavelbro är en bro byggd av stockar. 12. Janagruvan Vid brytningens slut var Janagruvan 78,4 m djup 13. Ängadammen Ängsdammen är kärret vars vatten rann norrut. Den dämdes upp och kom då at rinna söderut i Trehörningssjön. Förstärkte på så sätt det vattenmagasin som masugnsdriften krävde. Rastplats med bänk 14. Ängagruvan 15. Rastplats med vindskydd och eldstad
16. Stenbro Vandringsleden går över Trehörningssjön via en stenbro som är anlagd under 1920-talet. Stenbron var förr en fast förbindelse från skogen. Här transporterades timmer och träkol vintertid. Fiskarna letar sig igenom bron mellan stenarna. Tidvis kan vattennivån vara hög varför stövlar eller lämpliga kängor är bra att ha på fötterna. 18. Masmästarstugan på masugnsbacken (revs 1943) Den första masugnen togs i bruk vid Trehörningen 1636. Från 1684 drevs den av Louis och Jean de Geer. Masugnen byggdes om 1758 till en s k fransysk masugn och 1781 av J A Grill till en mulltimmerhytta. År 1889 blåstes masugnen ner. Siste brukare var Andreas Grill. Samma dag som han begravdes blåstes masugnen ner för gott 1889. Trehörningens masugn finns som modell på Tekniska museet i Stockholm. Masugnen är nyrenoverad och återinvigdes år 1995. 20. Kaffestugan Öppen sommartid fredag, lördag, söndag och helgdag. Information om öppettiden turistbyrån i Askersund, tel 0583-810 88, 0583-210 52 eller 210 53. Beställning övrig tid tel 0583-210 52 eller 210 53. Intill kaffestugan finns en grillplats. I delar av Västra Tylöskog fanns god tillgång på malm. Inom Lerbäcks Bergslag, som är en av landets äldsta, bröts järnmalm redan på 1300-talet, som de kallades för "järnberget" eller "stålberget i Närike". Till Lerbäcks Bergslag räknas socknarna i Hammar, Snavlunda och Lerbäck samt Askersunds landsförsamling. År 1340 beviljades bergsmännen privilegier av kung Magnus Eriksson. Järnhanteringen blomstrade under 160-talet och det har totalt funnits ca 40 hyttor inom området. Det färdiga järnet förädlades och trakten blev känd vör sitt smide av yxor, spik, liar och saxar. Häör fanns en gång ca 300 spiksmedjor. I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet började hyttor läggas ner och järntillverkningen koncentrerades till järnbruken. Idag sker zinkbrytning i Zinkgruvan och spiken tillverkas i Skyllberg Anor från tidigt 1600-tal. Det ursprungliga namnet var Dammen. Mariedam kommer inte med i bilden förrän i början av 1700-talet. Det är när Sara de Geers äldste son Jean tar över driften som orten kommer att lheta Mariedam. Hans första fru Sara Maria avlider 1699, han gifter om sig med Maria Christina som avlider 1713. Till sina båda fruars minne ändras namnet Dammen till Mariedam. Lindstén C A Sevärt i Tiveden Sandström G Några drag ur Lerbäcks historia Waldén B Skyllberg 1346 - 1646 - 1946 Om du gör upp eld, förvissa dig om att den är släckt innan du går vidare. Avstå från att göra upp eld under sommarens torraste perioder då eldfarar är som störst. Om du tar hud med dig måste den vara kopplad 1/3 - 20/8, annan tid ska den hållas under uppsikt så den inte driver djur. SKRÄPA INTE NER I NATUREN
Webmaster / lovborg.crosswinds.net/bleden/marie.htm Senast uppdaterat: 2005-09-11
|
