Vandringsleder

Kanotleder

Cykelleder

Ledmarkeringar / För ytterligare upplysningar / Viktigt att tänka på

Länstrafikens turlista

Etapplängd 15 km

Etappmålet Mogetorp

Mogetorps värdshus intill riksväg 60 vid avtagsvägen mot Hålahult. Servering av kaffe och mat.

Möjlighet till dusch och bastu samt rum för övernattning efter beställning.

Parkeringsplatser vid friluftsgården samt efter vägen mot Hålahult. Möjlighet att låna telefon i värdshuset och i bensinstationen vid vägskälet.

Upplysningar och beställning tel 019-28 20 71

Rastplats med vindskydd, eldstad, sopkärl och toalett finns mitt på etappen strax norr om den punkt där leden korsar landsvägen i Lockhyttan.

Kallkälla finns ca 300 m från rastplatsen efter särskilt markerad stig (bakom vindskyddet)

Ca 1,5 km söder om Mogetorp finns en markerad återvändsled på 300 m som går fram till en fångstgrop. Fångstgropar av olika slag har använts i landet från förhistorisk tid fram till år 1864 då de förbjöds i lag. När gropen användes var kanterna lodräta och ofta fodrade med timmer. För fångst av bl a räv sattes ett lockbete upp på en stör i gropens mitt. Vid fångst av bl a älg och varg täcktes öppningen av grenar, ris och mossa och djuren drevs fram mot gropen.

Förkastning

I samband med att berg bildades i Centraleuropa för 250 miljoner år sedan uppstod sprickor i jordskorpan i dessa delar av vårt land. Längs en sådan spricka förskjöts markytan i höjdled så att ett "naturligt" trappsteg uppstod. På så sätt kom Kilsbergen att höja sig över Närkeslätten. En spricka av detta slag kallas förkastning.

Från närkeslätten framstår kilsbergsförkastningen mycket tydligt och har givit upphov till namnet De blå bergen. I väster finns ingen motsvarande förkastning, utan kilsbergen övergår mer omärkligt i de värmländska skogshöjderna. 

Kilsbersförkastningen är en mycket markant geografisk, biologisk och klimatologisk gräns. Man kan säga att här går gränsen mellan sydsverige och nordsverige. 

Vandringsleden passerar omedelbart söder om det höga Amboberget. En markerad återvändsled på ca 1,5 km går dock upp över berget fram till den högsta delen i norr.

Denna återvändsled är till största delen lagd uppe på kanten av berget och bjuder därför på många fina utsiktspunkter, den första redan efter ca 500 m.

Tillbaks till toppen

Vid foten av Liaberget passerar leden en hel serie av klapperstensvallar vilka dock till största delen är skogsbeväxta. Helt vegetationsfria vallar finns strax söder om leden där den passerar skogsbilvägen.

Klapperstensvallarna ligger något under högsta kustlinjen och har bildats genom vågornas inverkan då landytan för
ca 10 000 år sedan höjde sig ur havet efter att ha varit nedpressad av inlandsisen.

Leden går inte upp över Liabergets högsta delar, men bjuder ändock på en hel del fina utsikter.

Lockhyttan är en av de många hyttorna vid Kilsbergens fot som uppkommit där bönder från trakten tillsammans uppfört en hytta för järnframställning. Den lilla bäck leden passerar söder om landsvägen var en förutsättning för hyttdriften, då den via vattenhjul drev hyttans blåsbälgar. Slaggstenshögar från hyttdriften syns där leden passerar bäcken. Hyttan anlades troligen i början av 1600-talet och lades ned år 1816.

Norr om landsvägen passerar leden genom en ju restaurerad beteshage med rikligt med hassel. Marken i hagen består till stor del av klappervallar. Området är känt som fyndplats för de sällsynta smågnagarna hasselmus och buskmus.

Ca 2 km sydväst om Lockhyttan finns ytterligare en markerad återvändsled. Den är 300 m lång och leder upp till Rusakulan som är ett av Kilsbergens högsta berg, 265 m ö h. Rusakulan är också en av Kilsbergens bästa och mest kända utsiktspunkter. 7                

Leden korsar här en av de många djupa sprickdalar som finns utbildade i Kilsbergens östsluttning, vinkelrätt mot förkastningsbranten. Norra Trolldalen är en av de mäktigaste med höjdskillnader i sluttningarna på närmare 100 m.

Den lilla bäcken som rinner i dalens botten och som leden passerar har haft stor betydelse för traktens järnhantering då den varit kraftkälla för såväl en liten skogshytta, Klockarhyttan, som en bruksmasugn och en stångjärnshammare vid Klockhammar. För att få vattnet att räcka till för detta har ett flertal sjöar och myrar längre upp i bäcken varit dämda och reglerade.

Leden passerar här ett av de många nedlagda torpen i Kilsbergen. För många av dess torp har uppgifter om siste brukare och när nedläggningen skedde räddats åt eftervärlden genom insatser av Närkes Skogskarlars Klubb som också satt upp minnestavlor vid torpruinerna.

Skogatorpet nedlades så sent som 1964, men ändock har skogen återerövrat det mesta av de öppna markerna. Strax söder om husgrunderna växer den ca 2 m höga örten jättebjörnloka som är giftig och som kan vara farlig att vidröra.

Norr om Skogatorpet följer leden den gamla vägen mot Bocksboda. Denna väg har inte enbart varit utfartsväg mot bygden för byarna uppe i Kilsbergen utan också en viktig transportled för malmen från Dalkarlsberg till de många hyttorna vid Kilsbergens fot och för det färdiga järnet till marknaden i Örebro.

Tillbaks till toppen

Den som kan ordna transport med bil till Blankhult kan efter vandring återvända till Örebro med buss från Mogetorp

2006-11-18

Webbmaster / home1.swipnet.se/~w-12577/mogetorp.htm