Etappen Nyberget-Uskavi på Bergslagsleden

Stig Lövborg ´s hemsida

Vandringsleder

Kanotleder

Cykelleder

Naturreservat

 

Ledmarkeringar / För ytterligare upplysningar / Viktigt att tänka på

Länstrafikens turlista

Etapplängd 23 km

 

Etappmålet Nyberget

Inne i Nyberget finns en stuga som disponeras som övernattningsstuga för vandrare på Bergslagsleden. Stugan innehåller 2 kök med självhushållsutrustning samt 3 rum med sammanlagt 16 bäddar.

Etappmål Uskavi

Uskavi friluftsgård intill sjön Usken vid vägen Fanthyttan-Öskevik-Nora. Gården drivs av SMU och är i princip öppen varje dag året om.

Vid friluftsgården finns mat- och kaffeservering samt bastu och dusch. Möjlighet till övernattning i stuga, smårum eller grupplogi efter beställning. Tillgång till telefon.

Vis Uskavi finns också badplats, campingplats och kanotuthyrning.

Rastplats

Rastplats med vindskydd, eldstad, sopställ och toalett finns vid Garphyttedammen ungefär mitt på etappen. nyberget_rastplats.jpg (50039 byte)

Kallkälla finns inte i närheten av rastplatsen men sjöns vatten är så rent att det kan användas för matlagning.

 

SEVÄRDHETER l ANSLUTNING TILL LEDEN

Här ges en kort beskrivning av några speciellt intressanta naturområden och kulturhistoriska objekt som leden passerar. De angivna områdena är beskrivna i ordning från norr till söder och markerade med siffror på kartan. l texten använda ortnamn finns i allmänhet angivna på kartan.

Risbergshöjden

Söder om Gränsjön går leden upp nära toppen av ett högt berg, Risbergshöjden. Härifrån har man en vid utsikt mot öster. Närmast ser man Danshytteåns dalgång och odlingsmarkerna vid Danshyttan. Längre bort skymtar man höjderna kring sjön Rossvalen och Stråssa gruva. Risberget finns omnämnt i en mängd skrönor från trakten.

Smedsjön

Drygt två kilometer söder om Risbergshöjden passerar leden den lilla sjön Smedsjön. Den har som namnet antyder spelat en viss roll för järnhanteringen, men är nu mest känd som sportfiskesjö. Dennyberget_smedsjon.jpg (46484 byte) lokala fiskevårdsföreningen sätter här årligen ut laxartad fisk och säljer fiskekort. 

Rebodaområdet

Inom Rebodaområdet söder om Smedsjön finns många lämningar från traktens storhetstid då både järn och ädlare malmer bröts och bearbetades här. Närmast söder om Smedsjön passerar leden Gatgruvan som är ett av traktens många gruvfält. Söder om vägen finns småsjöar med namn som Garphyttedammen och Nya sjön, vilket antyder dels att inkallade tyskar "garpar" deltagit i bergshanteringens utveckling, dels att man genom fördämningar skapat nya sjöar för att kunna spara på de knappa men viktiga vattentillgångarna. l ett tidigt skede av utvecklingen fanns hyttor i de små bäckarna vilka senare ersattes av bruksmasugnen i Guldsmedshyttan.

 

Garphyttan

Några kilometer norr om sjön Usken kommer leden fram till en by med flera stora och väl bibehållna bergsmansgårdar. Denna bys utveckling och välstånd sammanhänger sannolikt med den ovanligt stora bergsmanshytta som legat där vägen skär den stora bäcken från sjön Aspen. Denna hytta har inte haft nyberget_garphytt.jpg (42532 byte) samma problem med vattentillgången som de flesta andra och har därför kunnat drivas längre fram i tiden. Driften lades här ned först 1870. Förutom den stora järnhyttan har här också funnits en mindre kopparhytta vilket visar vilka varierande naturtillgångar trakten har. 

Uskeboda

Från Garphyttan går leden i stort sett hela vägen fram till Mårdshyttan genom ett gammalt kulturlandskap med odlingsmarker och bebyggelse. Den största av byarna är Uskeboda där leden går genom bygatan. Bygdens utveckling och välstånd @har varit beroende på de lättodlade nyberget_uskeboda.jpg (46311 byte) sedimentjordarna norr om Usken, men också på en givande bergshantering där sannolikt varje gård haft del i hyttor och gruvor. "Boda" i Uskeboda är en medeltida ändelse i ortnamn och visar härigenom hur gammal bygden är. 

 

Mårdshyttan

Mårdshyttan är en av dessa många byar som växt upp kring en eller flera små hyttor vid en bäck. Den lilla bäcken genom Mårdshyttan har från 1440 till 1764 drivit en järnhytta och dessutom har en kopparhytta funnits. Den bondeägda skog som en gång var en förutsättning för hyttdriften har senare utgjort grunden för det sågverk som nu utvecklats till en modern industri och som fört bygdensnyberget_mardshyttan.jpg (45164 byte) industritradition vidare. 

Mårdshyttan ligger inom ett flera mil långt stråk av urkalksten som i sig innehåller många olika slag av malmfyndigheter. Vid Mårdshyttan har också brytning i stor skala skett av den med kalksten närbesläktade bergarten dolomit.

 

Lejakärret

Inom kalkstensstråket finns många gruvor. En av dem är Lejagruvan som senast bröts under första världskriget. Restprodukterna som är mycket kalkrika spreds i ett kärrområde norr om gruvan. Detta område har sedan tack vare kalkrikedomen utvecklats till ett av länets botaniska rikaste områden med bl a 12 arter orkidéer. Lejakärret är skyddat som naturreservat. Leden passerar reservatets parkeringsplats varifrån man kan följa strövstigen fram till och runt i reservatet, en slinga på cirka en kilometer. Upplysningsskyltar finns vid parkeringsplatsen.

Kalkberggrunden gör att inte bara Lejakärret utan hela trakten botaniska sett är ovanligt rik. Längs hela sträckan från Mårdshyttan till Uskavi kan man se en lövträds- och örtvegetation som är ovanligt artrik och yppig för att vara i bergslagen.

Dyrkatorp

Cirka en kilometer söder om Leja finns en del stora dolomitbrott. Avfallsmassorna från verksamheten har tippats högt på sluttningen intill den gamla landsväg som leden här följer. Från tippen har man ennyberget_uts.jpg (50363 byte) vid utsikt över Usken och bygden omkring den stora sjön. 

Uskavi

Uskavi är idag en modern friluftsgård som ägs och drivs av Svenska Missionsförbundets Ungdomsförbund och som är öppen för alla under hela året.

Huvudbyggnaden har som all äldre bebyggelse i trakten samband med bergshanteringen då den uppfördes som ståndsmässig bostad för den gruvfogde som hade att för statens räkning övervaka verksamheten i de många gruvorna.

 

VILL DU VETA MERA?

Om Du vill lära Dig mera om natur och kultur i de trakter som denna etapp av Bergslagsleden passerar. Kan Du fråga efter nedanstående skrifter på kommunens bibliotek.

Översiktlig naturinventering av Lindesbergs kommun, Ekholm (Örebro 1978).

Lindesberg och Nora genom tiderna, Tham.

Från Bergslag och Bondebygd. Örebro läns hembygdsförbunds årsskrift 1961.

Bussförbindelser

Etappmål Nyberget kan inte nås med reguljära bussförbindelser.

Etappmålet Uskavi kan nås med reguljär bussförbindelse på vardagar mellan Fanthyttan och Nora. Fanthyttan ca 2 km från leden ligger efter den tätare trafikerade busslinjen Lindesberg -Kopparberg.

Upplysningar om busstider tfn 019/12 80 00 under kontorstid.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ

• Gör upp eld bara på de iordningställda eldplatserna!

• Förvissa Dig alltid om att elden är släckt innan Du går vidare!

• Avstå helt från att göra upp eld under sommarens torrperioder då brandfaran är stor!

• Bryt inte grenar och ris av levande träd!

• Du får tälta efter leden, men gör det helst intill rastplatserna och inte mer än en natt på samma plats!

• Gå inte vid sidan av leden där den går nära bebyggelse, genom odlade marker eller över skogsplanteringar.

• Skräpa inte ned i naturen!

• Om Du har hund med, tänk på att Du alltid måste hålla den kopplad i skog och mark.

• För att undvika att störa älgjakten bör Du inte använda leden under den mest intensiva jaktperioden sista halvan av oktober och början av november.

 

För an få ytterligare upplysningar om leden eller för att lämna

synpunkter på den kontakta

Stiftelsen för fritidsområden i Örebro län Tel. 0191104965

Länsstyrelsens naturvårdsenhet 019113 60 W

Skogsvårdsstyrelsen 0191124820

Örebro läns turistnämnd 019114 W 70

Turistbyrån i Örebro 0191130760

 

Turistbyrån i Nora 0587110574

Turistbyrån i Lindesberg 0581113300

Foto: Göran Kempe, HIMLAJORDEN AB/

Per-Olov Eriksson

 

 

2007-07-04

Stig Lövborg / home1.swipnet.se/~w-12577/nyberget.htm 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007-07-04

Stig Lövborg / www.crosswinds.net/~lovborg/reservat/.htm