Vandringsleder

Kanotleder

Cykelleder

Ledmarkeringar / För ytterligare upplysningar / Viktigt att tänka på

Länstrafikens turlista

Etapplängd 19 km

Etapp sixtorp

Lägergården Sixtorp vid samfällda vägen Mullhyttan-Tryggeboda. Gården ägs av Örebro kommun.

Utrymme för parkering på gräsplanen mellan gården och vägen. Tyvärr förbud mot tältning. Badplatsen i sjön Multen ca 300 m nedanför gården. Upplysningar tel 019-13 05 90 (fritidskontoret)

Rastplats

Rastplats och vindskydd, eldstad, sopställ och toalett finns vid S Holmsjön 12 km från Sixtorp och 7 km från Svartå.

Driksvatten finns inte vid rastplatsen, men sjöns vatten är så rent att det kan användas för matlagning.

Ca 1 km väster om Sixtorp passerar leden Velamshyttebäcken på den plats där Gammelhyttan legat. Den äldsta hyttan här, troligen från medeltiden, ersattes 1638 med en ny hytta som lades ned 1819 då hyttan sammanlades med Mullhyttan.

Av anläggningarna återstår nu slagghögarna och en stenkrans 50 m söder om vägen som kan vara resterna av hyttpipan samt rester av den såg som drivits här efter hyttepoken. Inom området finns också relativt stora gruvhål, vilket tyder på att hyttan har haft den unika förutsättningen att ha haft malmtillgångar omedelbart intill hyttplatsen. Inom hyttområdet finns en öppen lövskog som kallas Gammelhytteängen och hävdas av Västernärkes naturvårdsförening.

Till Stig Lövborgs hemsida / Till Natur och Fåglar / Till vandringsleder / Till klickbar karta över reservat i Örebro län

Väster om Gammelhyttan går leden upp över ett högt berg med en fin utsikt över sjön Multen och skogstrakterna söder därom. Det var i detta svårtillgängliga bergsområde som de första försöken att återinplantera berguv i mellansverige bedrevs under 1950- och 60-talet av naturvårdare i Västernärke. Här hölls under många år tama uvar och deras ungar släpptes ut i frihet. Verksamheten anses ha bidragit till den glesa men ökande stam av berguv som nu finns i länget.

Tryggeboda by som leden passerar på vägen är en av de få större byarna i Kilsbergen som inte växt upp kring en hyttplats utan där odlingsförutsättningarna varit avgörande. Norr om byn finns dock ett stort limestensbrott (kalksten) som haft betydelse för den äldre järnhanteringen och som kan ha bidragit till befolningens utkomst. I södra delen av byn passrar leden ett par mycket gamla timrade hus varav åtminstone den ena använda som linbastu.

Tunntappen

C:a 1 km väster om Tryggeboda passerar leden den lilla, märkliga sjön Tunntappen. Den har dels ett underjordiskt utlopp genom den grovblockiga moränen, dels ett vanligt bäckutlopp. Vid hög tillrinning räcker inte det underjordiska utloppet till för att avvattna sjön utan då rinner vattnet även genom den synliga bäckfåran, men vid låg tillrinning kan det som givit upphov till sjöns namn då den i folkmun sägs tömmas som när man tar tappen ur en tunna.

Jättaberget

Strax söder om Tunntappen börjar en ca 2,5 km lång återvändsled fram till Jättaberget. Det har, i den extremt storblockiga terrängen, utbildats ett unikt system av "klyft- och blockgrottor" med en sammanlagd längd av ca 80 m. Grottorna anses höra till de största och märkligaste i Mellansverige.

Gammeltallen

Ca 1 km söder om Finnbromossen passerar leden en mycket gammal tall som är överståndare från en tidigare skogsgeneration. Till gamla träd av den här typen är ofta knutna sägner av olika slag och ofta kallas de "tandvärkstallar" eller liknande. Lägg märke till hur skogsägaren, Hasselfors Bruk, har huggit bort yngre träd närmast tallen för att ge den livsutrymme och möjlighet att leva så länge som möjligt.

Limstensgruvan

Mellan kraftledningen och järnvägen finns en ca 200 m lång återvändsled till ett mindre kalkstensbrott. Kalksten eller limsten som den tidigare kallades i Bergslagen var en viktig råvara vid järnframställningen. Mindre urkalkstensförekomster finns som spridda inslag i det övriga urberget i hela Bergslagen. Man måste beundra de gamla bergsmännens förmåga att överallt leta på och utnyttja dessa små och ofta moräntäckta kalkstensförekomster. Ansträngningarna får kanske ses mot bakgrund av de tunga transporterna av denna nödvändiga råvara.

Hälsokällan vid Letstigen

Söder om järnvägarna kommer leden ut på en mindre bilväg som är anmärkningsvärt välbyggd med stensatta vägbankar. Det är en del av den gamla och nu ersatta ladsvägen genom Västernärke mot Värmland som kallas Letstigen. Leden följer Letstigen fram till Svartå Herrgård.

Just där leden kommer ut på Letstigen ligger en s k hälsokälla, "Brunnskällan" med järnhaltigt vatten. Herrskaperna på Svartå Herrgård promenerade förr hit och "drack brunn".

Svartå gamla bruk

Vid utloppet ur sjön Lill-Björken låg nedre bruket i Svartå  som drevs från mitten av 1600-talet till mitten av 1800-talet då verksamheten flyttades till övre bruket vid nuvarande Svartå samhälle. Nuvarande byggnader vid fallen är kvarnar som drivits efter bruksepoken. Av övriga byggnader märks väster om ån den märkliga f d brukspatronsbostden byggd på 1800-talet och väster om ån Svartå Herrgård där huvudbyggnaden i sten är från 1780-talet medan flyglarna av reveterat trä är något äldre.

Tillbaks till toppen

Webmaster / home1.swipnet.se/~w-12577/munka_no.htm

Senast uppdaterat: 2010-07-05