Vandringsleder

Kanotleder

Cykelleder

Ledmarkeringar / För ytterligare upplysningar / Viktigt att tänka på

Länstrafikens turlista

Etapplängd 19 km

Etapp Svartå herrgård

Länstrafikens bussturlista

Svartå herrgård är restaurang och konferenshotell beläget intill korsningen av länshuvudvägarna 204 och 205.

Matservering och rumsuthyrning. Öppet hela året. Tillgång till telefon. .

Bilparkering och badplats i anslutning till herrgården.

Upplysning och beställning tfn 0585-500 03 eller 500 63

Rastplats med vindskydd, eldstad, kallkälla, sopställ och toalett finns vid Bäckelid ung mitt på etappen.

Tillbaks till toppen

Vid utloppet ur sjön Lill-Björken låg nedre bruket i Svartå som drevs från mitten av 1600-talet till mitten av 1800-talet då verksamheten flyttades till övre bruket vid nuvarande Svartå samhälle. Kvarvarande byggnader vid fallet är kvarn och kraftstation som drivits efter bruksepoken. Av övriga byggnader märks Svartå herrgård där huvudbyggnaden i sten är från 1780-talet medan flyglarna av reverterat trä är något äldre. Herrgårder inrymmer nu ett pensionat.

Söder om herrgården och vägen går leden den första biten genom en ovnaligt sammansatt skog med en mängd inplanterade trädarter. Sådana s k arboretum var vanliga vid bruksherrgårdar som en följd av brukspatronernas kontakt med utländska skogsmän och utgjorde en del av herrgårdens parkanläggningar.

En dryg km söder om Svartå finns en ca 400 m lång återvändsled som går fram till ett område med flera gruvhål och varphögar. Bojegruvan (Boijgruvan) och Kärrgruvan 1 km söderut har båda tillhört Guldsmedsboda järngruvfält som bearbetades från 1660-talet av Tivedens store brukspatron Anton von Boij. Senare var gruvintressena knutna till Svartå bruk till hyttorna i Mullhyttan och Dromen. På 1800-talet byggdes en konstgång från Åråsa bro till Kärrgruvan för att driva pumparna i den 138 m djupa gruvan. Brytningen inom Guldsmedsboda gruvfält lades ned på 1850-talet.

Ca 2 km söder om Bojen går leden genom vidsträckta ungskogar upp över Trollkarlsberget som inte är särskilt mäktigt, men som tack vare ungskogarna nu bjuder på en vidsträckt utsikt. Ungskogarna har kommit upp på den stora kalkryggen som blev resultatet av vindfällning av den gamla skogen när en tromb drog fram över trakten i slutet av 1950-talet.

En kort återvändsled går från leden ned till ett fågeltorn vid stranden av sjön Lill-Trysslingen. Sjön hör inte till länets viktigare fågelsjöar, men har i förhållande till sin strolek och sitt läge i skogen en förvånande rik fågelfauna. Här kan man bl a se sothöna, knipa, kricka, knölsvan och kanadagås.

Tillbaks till toppen

Söder om sjön följer leden bäcken från sjön. De små vattendragen i detta område är lämpliga för bäver som också funnits här sedan lång tid tillbaka. Man kan från leden se mängder av bäverfällda träd och rester av bäverns dammbyggnader.

Lugnets jaktvårdsgård

Mitt läger

Lugnets gamla skola övertogs av Örebro läns jaktvårdsförening som rustat upp den till kursgård och träffpunkt för länets jägare. Jaktvårdsföreningen har dock, enl uppgift, inte längre kvar skolan i sin ägo. I terrängen runt gården finns ett antal naturstigar utlagda längs vilka olika viltvårdsåtgärder demonstreras. Leden följer delvis en sådan stig.

Några km söder om Lugnet går leden mellan St Rankemossen och den förkastning som i väster avgränsar sjön Toften. Mossen och dess närmaste omgivningar är helt opåverkade av dikningar och modernt skogsbruk och är en av länets mest skyddsvärda mossar. Rankemossen är en typisk högmosse vilket märks när man på leden passerar i sluttningen långt under mosseplanet. Från några av de högsta berghällarna längs leden har man en god utsikt över mossen och dess många gölar.

Ca 3 km söder om rastplatsen finns uppmärkt en sidoslinga till leden på ca 800 m. Den leder genom de klapperstensfält som kallas Ekåsabränningen och sedan åter ut på leden. Klapperstensfälten som är de mäktigaste i länet söder om Kilsbergen ligger i en östsluttning ca 125-130 m ö h. De ligger ca 40 m under högsta kustlinjen och har bildats av bränningarna vid stranden av det förstadium till Östersjön som kallas Yoldiahavet. Havsvågorna har spolat bort allt finkornigt material ur moränen och endast lämnat stenar och block kvar i bränningzonen.

Någon km före etappmålet Ramundeboda går leden på en mindre skogsväg upp över en höjdplatå som kallas Trollåsarna. Tack vare att stora områden nu är bevuxna med ungskog har man bitvis en god utsikt mot söder över det flacka skogsområde som utbreder sig norr om den egentliga Tiveden.

Tillbaks till toppen

Vid Borasjön norra strand, på gränsen mellan Närke och Västergötland grundades på 1400-talet Ramundeboda eller som det också kallades St Antonii kloster på Tiveden. Tivedsbrödernas främsta uppgift var att härbärgera resande och ge dem andlig och lekamlig spis. Reformationen medförde att klostret stängdes 1529. Det efterträddes på platsen av Bodarne krog som drevs ända fram till 1860-talet.

På platsen för det forna klostret finns idag endast grundrester och ett källarvalv kvar. På kyrkogården från 1680-talet ligger brukspatron Anton von Boij begravd. I den timrade bygdegården därintill finns en kaffeservering.

Bussförbindelser.

Svartå herrgård kan nås med buss på linjerna Örebro-Fjugesta-Svartå och Laxå-Hallsberg-Svartå.

Ramundeboda trafikeras, vissa tider vardagar, med buss sträckan Laxå-Finnerödja. Goda tågförbindelser till/från Laxå. Upplysningar om busstider tel 020-22 40 00

2010-07-05

Webbmaster / home1.swipnet.se/~w-12577/svarta.htm